Publicerad: juli 25, 2025
Uppdaterad: juli 26, 2025

Endogen livsstil

Förord

Denna text är lite av ett utkast och är kommer att förbättras och kompletteras över tid. Denna text har skrivits under viss tidsbegränsning då författaren också har andra saker att göra än att sitta och skriva. En upplevelse av tidsbegränsning har skapat ett mer spontant skrivsätt snarare än ett analytiskt sådant.

Introduktion

Jag kommer här att skapa nya begrepp: Endogen livsstil och Endogen kosthållning. En inledande text föregås av definitionen, som sedan följs av konkret beskrivning av livshållningen samt hur den skiljer sig från annat.

Vad som presenteras här är många påståenden och generaliseringar och tecknar konturerna av den gemensamma ståndpunkt de centrerar kring, och utgår från att den är rätt och att mycket annat är fel, utan kompromiss. Skillnaden mellan denna skrivelse, och din outtalade ståndpunkt, är enbart att din ståndpunkt är outtalad, men precis som att du agerar på din mestadels omedvetna ståndpunkt, så är denna ståndpunkt avsedd att ageras på. Från detta perspektiv anses du anse att din outtalade ståndpunkt är rätt, och att många andra ståndpunkter är fel, för annars skulle du inte agera utefter den. Det är handlingar som slutligen reflekterar och avgör vad du anser, och eftersom du alltid måste välja en handling, så väljer du konsekvent också alltid en ståndpunkt framför en annan, varav du ger uttryck för att en sak är mer rätt än en annan för dig. Att vara en oreflekterande individ som inte är medveten om sin ståndpunkt, och därför inte hävdar den uttryckligen, ska inte mistolkas som tollerans för olika perspektiv. Det är när verkligheten ställer krav på val och handling, som du blir mer medveten vad du egentligen anser. Av detta resonemang följer att dina tankar inte har stor betydelse så länge de är frånskilda konkreta handlingar, och det är just det tillståndet av att vara mentalt separerad från det konkreta, som detta perspektiv lägger står tyngd i att kritisera som en kärnegenskap i den vilsna människans mentalitet. Denna text, i motsats till den vilsna människan, målar upp en bild av den medvetna människan, som lever livet på livets villkor, och har kapacitet att göra så, på grund av rätt fysiologiska förhållanden, medan den vilsna individen i kontrast istället förvanskar sig själv via skadliga aktiviteter så som energidrycker och en rad andra aktiviteter som understödjer den mentala vilsenhet som är en del av en negativa hälsofientliga rundgång där dåliga val leder till fysiologisk och mental svaghet som leder till fler dåliga val, och medan alla föds med en inneboende livsglädje, så är det alltid ett sakta tynande ljus i det progressiva mörker som ålderdom medför då individen inte är stark nog att bibehålla vitalitet, och när verkligheten utdelar sin domm och fängslar individen i konsekvenser av föregående livsval.

Denna text klarlägger vilken kost och livshållning som anses vara bättre, men till skillnad från simplistiska dieter av liknande art, som inte har någon kapacitet till högre reflektion kring livsåskådning, så föranlägger denna text tillräckligt för att ge individen en uppfattning om möjligheten till ett helt annat synsätt som individen själv får upptäcka och kritiskt utforma via sin egen upplevelse. Denna text säger därför inte vad som är rätt, utan ger ett förslag på vad som kan vara rätt, och det är upp till individen att söka sin egen väg inom det, om denne känner sig kallad att göra så.

I korthet: denna text presenterar ett perspektiv, en ståndpunk, som centrerar kring handlingskraften att öka positivt resultat avseende hälsa, varav detta perspektiv hällre manar individen att söker praktiska tillvägagångssätt än att försöka övertyga via argument, eftersom direkt upplevelse och konkreta resultat, i slutändan, det enda som ska vara övertygande för den som har vett och ödmjukhet nog att söka det som är genuint. Vetenskap fungerar som en mer säker fingervisning för att snabbt kunna få en ungefärlig uppfattning om riktningen i diverse sakfrågor. Åter igen: Texten här ska därför inte ses som ett försök till övertygande argument, utan ett skönjande av ett perspektiv som ger en fingervisning, en ungefärlig uppfattning, av något som du själv i slutändan ändå måste verifiera själv för att kunna avgöra dess innehåll. Till saken hör också att essänsen i sin fullhet av denna livshållning som presenteras här, enbart kan upplevas, och inte beskrivas, eftersom upplevelsen av hälsa och de många fördelar som beskrivs här, verken kan vinnas eller beskrivas med ord. Essänsen ger sig hän enbart den som underkastar sig aktiva livsval som är i linje med den biologiska sanningen om kropp och sinne. Dommen är alltid konsekvent och tydlig. Naturen straffar och belönar efter sin egen lagbok. Den som förråder sin egen biologi straffas. Det är i en sådan skarp och negativ mening som denna inledning avslutas och introducerar denna text, därför att i grunden vilar detta på yttersta allvar, men också på lika långtgående ödmjukhet, då individen i allvarlig mening ödmjukt underkastar sig den egna biologiska sanningen som talar, och alltid har gjort så, från innifrån.

Definition av endogen livshållning

Ordet endogen betyder: Något som produceras av kroppen själv. Något som uppstår inifrån individen och inte på grund av yttre stimuli. Begreppet relateras här till kroppens förmåga att skapa energi från fett samt reparera sig själv via fasta, snarare än att vara beroende av yttre stimulans via kolhydrater och behandling via tekniker och preparat. [1] Kroppen ses som ett självreglerande system som uppnår optimal hälsa via självreglering om den ges rätt förutsättningar. Rätt förutsättningar är de som efterliknar en förmänsklig livsstil, vilket innebär perioden innan jordbrukssamhället, då människan levde som jägare-samlare. [2]

En livsstil, inte ett verktyg

Den endogena livsstilen skiljer sig från andra koncept som kan låta snarlika. Den endogena livsstilen är kapabel att anammas som en livsstil, och ska göras så, snarare än att blott brukas som ett verktyg för ett smalt ändamål. Det enda ändamålet är optimal hälsa, vilket ses som en ständigt pågående process. Den endogena livshållningen är till för individer som ständigt är på jakt efter förbättring, och självfallet för denna diskussions skull, är att det finns två typer av människor: de som har stark drivkraft till engagemang och utmaning, och en annan typ som trivs bra med tillvaron som den är. Den endogena människan finner glädje och mening i att övervinna svårigheter och att åstadkomma. Den andra typen av individ finner glädje i att uppleva olika sinnesupplevelser utan motkrav på ansträngning, där avsaknad av friktion och svårigheter antagligen är del av vad som gör nöjet åtråvärt för den typen av människa. Den endogena livshållningen är inte till för den andra kategorin av människor, och människor av den sorten ska finna stort missnöje i den endogena livshållningen, då den inte ger någon belöning utan engagemang och stor uppoffring.

En annan typ av människa

Den endogena livshållningen är radikalt skild från omgivningens normativa kulturella drifter och krafter. Det är därför orimligt att förvänta sig att den endogena individen ska identifiera sig med anhängare av modern kultur, och än mindre att hen ska kompromissa sina den endogena livsvägen med sådana lägre stående livsval som omfamnas och åtrås av den moderna människan. Sådana lägre stående livsval är just sådana: lägre stående; därför att de leder till sämre hälsa, och den endogena individen underkastar sig hälsans krav då hen ser sig som en tjänare av den biologiska sanningen som utgör kropp och sinne. Exempelvis är alcohol ett gift som löser upp fett, och hjärnan består av fett. Därför konsumeras inte alcohol, åtminstone inte på så vis att det löser upp hjärnan. Kaffe är en stimulant som stressar organen och tillför energi på ett artificiellt sätt, och därför konsumeras inte kaffe, åtminstone inte om det används för att kompensera för brist på energi. Den endogena individen är absolutist i den meningen, därför att det är naturligt och i linje den inre biologin, inte för att hen är udda. Den endogena individen utvecklar ett annat medvetande, och inser att det är omgivningen som är udda, och det är bevisligen så då det dåliga hälsotillstånd hos den moderna människan nu blir uppenbart för den endogena individen som börjar bryta sig ur normen.

Extrema ställningstaganden undviks, och det är upp till varje individ vad som konsumeras, men eftersom den endogena livsstilen är baserad i biologisk sanning, så kommer resultaten av ens val också att förhålla sig till det, varav resultaten av hälsa antingen blir optimala eller icke. Kompensation kan göras med hjälp av modern kost och teknik, men det ska då göras med strävan att simulera den förmänskliga perioden, inte för att göra avstamp från den. Dock lever vi i ett modernt samhälle, och denna text skrives på en dator, och detta är en aktivitet som den förmänskliga människan inte engagerade sig i. Den endogena livsstilen är skyddar sig mot den trångsynthet som bygger på att idealisera en fantasibild av den förhistoriska människan. I grund och botten är den endogena livsstilen funktionell och praktisk. Den ska generera resultat, precis som den förhistoriska människan var beroende av att generera resultat i sin egen miljö. Dock ska iden om vad som är värdefulla resultat granskas kritiskt och noga. Kulturer belönar ibland beteenden och resultat som inte är i linje med den inre biologiska sanningen om vad som är hälsosamt.

Det ska betonas att extremism undviks. Dock skulle somliga kalla den endogena livsstilen för extrem, men det är motbakgrund av etablerad kunskap av att människan levt som jägare-samlare under minst 290 000 år, vilket drastiskt skiljer sig från den moderna livsstil med jordbruk som är 10 000 år. Mycket av vad som är normativt i vår kultur har inte överlevt ens en generation. Kroppens biologi har överlevt hundratusentals år, och evolutionen har betingat den efter vissa förhållanden. Exempelvis är det en betingad sanning att onormalt stora muskler är en överlevnadsmässig nackdel, kräver mer energi än nyttan de gör, och träningen kan vara riskabel och leda till ledslitage, överträning, systemisk inflammation. Trots detta, ses onormalt stora muskler som ett tecken på hälsa. Den endogena livshållningen ser sig som normal, och samhället i övrigt som extrem i många avseenden.

Motstånd

Eftersom den endogena livshållningen skiljer sig från samhällets normer, krävs en individ som tänker själv och kan fatta beslut för att tjäna hälsa snarare än trend och kulturell påverkan. Vanligt är att omgivningen förväntar sig att den endogena individen ska göra undantag och konsumera diverse ogynnsamma födoämnen för att vara en del av den sociala aktiviteten och gemenskapen. Omgivningens synsätt är då att den endogena individen är en strikt person som aldrig upplever glädje via mat, och måste göra avstamp för att unna sig, eller iallafall att individen ska göra avstamp för att få andra att känna att deras livsval är positivt bekräftade, eller inte motsätts. Den endogena individen är en som motsätter sig, förväntar sig motsättning, och finner glädje i den kampen. Den endogena individen gör aldrig av stamp, därför att hen upplever det goda resultatet av den endogena livshållningen och är fullständigt belåten i det. Dessutom, ser den endogena individen sitt livsval som en disciplin och konst som ständigt förbättras, där varje år, månad, dag, är en möjlighet att ta hälsan till nästa nivå, där ett så högt tillstånd nås att processen nu vilar på en stabil fysiologisk bas som stödjer utvecklandet av de mest subtila och sublima krafter av hälsa som få någonsin blir medvetna om. Det är en enkelriktad väg utan avstamp och kompromisser. Den endogena människan har en ohämmad drivkraft till upplevelse och bemästrande av allt i sitt medvetande.

Uppenbarelsen av universella principer

Den endogena livsstilen är inte enbart en uppsättning riktlinjer för kost, utan innefattar också principer som är applicerbara i vår moderna kultur. Dessa principer kommer inte från individens tankar, så som att det skulle vara en fråga om att själv välja de principer man tycker är bra. Individen underkastar sig den endogena processen och får principerna uppenbarade för sig själv via den intensiva omställning som processen innebär, som en gåva från den egna inre biologin. Dessa är universella principer som gäller för individen i den utsträckning det finns biologiska rätt och fel, vilket det finns, exempelvis att sömnbrist skadar hälsan. Dessa konstanta sanningar vävs samman till en intuition inom individen kring vad som också är rätt och fel på en högre nivå. Exempelvis formas synsättet om att mycket av det som moderna människor normaliserar är fel, så som att äta efter klockan istället för på känsla. Högre synsätt än så formas också, så som att attityder som främjar styrka och välmående är överlägset det som har en ljummen inställning till hälsa. Ordet överlägset används här, därför att synsättet är att verkligheten är binär i den mening att skillnaden mellan bra och dåliga konsekvenser är väldigt tydlig, varav det är lämpligt att använda ett starkt kategoriserande och exkluderande ord. Synsättet exkluderar det som är sämre för hälsan, och det är ett synsätt som direkt är grundat i den mänskliga varelsens biologiska sanning om självbevarelsedrift i god mening om att bevara sin egen hälsa. Allt som motsätter det är underlägset och snedvridna perspektiv skapat av förvirrade individer som icke velat underkasta sig dessa universella principer. Ordet förvirrade används på samma sätt: för att tydligt markera och särskilja det som med rätta ska särskiljas. Den endogena individen ingår ständigt i en ärlig process av att värdera sin omgivning och väljer och främjar det som är hälsosamt. Det finns inga kompromisser med det som är ohälsosamt, varav det är otänkbart att exempelvis äta kakor av medkänsla bara för att någon bjuder på det. Den endogena individen kan erbjuda medkänsla, hjälp, och inspiration, men de som av eget beslut väljer annat, lämnas därhän och det är upp till dem att välja sin väg, och verkligheten själv är den som dömer.

En intuitiv känsla för universella principer på olika nivåer, från konkret till abstrakt, kommer naturligt då kroppen börjar bli stark och hälsosam. Dessa universella principer upplevs vara grundläggande sanningar och de skyddar mot sjukdom och besvär.

Modern psykologi är irrelevant (för de få)

Modern psykologi är till för att försöka stärka och hjälpa svaga individer. Det är individer som har ett abstrakt problem (exempelvis överdrivet dålig självbild) som missgynnar dem, och evolutionärt sätt är det en svaghet. Den endogena människan är konstant stark, skärpt, engagerad, och handlingskraftig från början, därför att den ketogena energin skapar en mentalitet som inte orsakar mental svaghet av den typen. Den endogena livsstilen hindrar också andra mentala problem som orsakas av individens egna arrogans, eftersom den endogena livsstilen kräver underkastelse till något högre än de egna tankarna---underkastelse till den biologiska sanningen och processen---och därmed fostrar ödmjukhet och självrannsakan. [3] Därför är modern psykologi irrelevant. För övrigt ska nämnas att psykologi enbart är ett modernt fenomen, eftersom psykologi startade runt 1879, och ja (!), medan det säkerligen hjälper individer inom detta samhälle och tjänar ett syfte, som att öka förståelsen för diverse kognitiva fenomen, så ska det väl märkas att den endogena individen söker en väg utanför ramarna för samhället—en väg som är tidlös, och bortom samhällets ramar betingas den endogena individen till en stark individ där roten till mentala bekymmer inte finns, därför att den roten existerar först inom ramarna för en kultur som normaliserat ett sjukligt tillstånd, där överslag av kolhydrater har en central roll. Den starka psykologi-fria individen är en verklighetsförankrad individ som direkt uppfattar verkligheten och möter den med handlingskraft — och finner glädje och mening i det — i motsats till den moderna och verklighetsfrånvända konfunderade moderna människan, som dessutom tydligt ger uttryck för sin verklighetsfrånvändhet genom verklighetsflykt så som via tv-spel och diverse andra beroenden. Den moderna människan behöver navigera en labyrint av, sett ur den endogena människans upplevelsebaserade perspektiv, fåniga teorier som blott tjänar till att skapa en känsla av att bli sedd för sina problem och därmed få en tillfällig känsla av frihet från mentala bekymmer som i sin grund är fysiologiska så som konsekvenser av inflammation, blodsockersvängningar, övergödning med kolhydrater som fyllnadsmedel, att aldrig låta kroppen vila från att spjälka mat, dålig sömn, energidryck, skräpmat med kemiska smaker framför näring, och därtill skeva kulturella influenser via media, exempelvis sådant som föranleder självskadebeteende.

Själv-missgynsamt beteende är kulturellt och inte del av människans natur

Även en negativ självsyn är ett sorts självskadebeteende, och den endogena individen skulle kritisera det skarpare och påstå att det beteendet är att skända vad som till dig är givet som en gåva, vilket du är menad att underkasta dig och tjäna, inte förakta, oavsett vem eller vad som har påverkat dig till sådant beteende. Och det är där som den endogena individen manar till kamp i första hand och empati i andra hand. Den endogena individen identifierar sådant självskadebeteende som en attack och vet att kampen är grunden för överlevnad, och utan överlevnad finns det ingen poäng med empati, eftersom den som ska mottaga empatin då inte längre finns. Det är med en sorglig suck som den endogena individen betraktar de individer som inte lyckas, och hen kan inte annat än att konstatera att: somliga klarar sig, andra inte. Den endogena individen är den som har en villkorslös drivkraft att lösa problem i sin närmiljö, vilket är i linje med den biologiska sanningen om självbevarelsedrift och en kärlek för livet. Enbart komplicerade kulturell påverkan, eller påverkan från närmiljön, kan lura en individ så gravt att hen ger upp den mest grundläggande drivkraften, och det finns inget romantiskt med det, som om livet skulle bära samma sympati som kanske förväntas för den unge Werthers i novellen om honom av Johann Wolfgang von Goethe, utan det är enbart en förlust, och naturen går vidare utan den minsta tillbakablick, trots att människor inte kan släppa taget och tycker att livet är orättvist. Sanningen är att livet är sådant, och den endogena människan anpassar sig efter det.

Här syns den endogena individen utklassa modern psykologi i att direkt identifiera själv-missgynnande beteenden som en attack, och mobiliserar intelligens och handlingskraft för att neutralisera hotet. Egentligen uppstår inte sådant beteende beteende överhuvudtaget hos den endogena individen, eftersom den fysiologiska hälsan och den rena keto-energin klarhet och styrka som skyddar mot det. Men för diskussionens skull kan vi säga att om missgynnsamma mentala fenomen uppstår, då agerar den endogena individen först och främst genom att säkerställa att alla fysiologiska faktorer skyddas och förvaltas, eftersom de ger bäring för allt annat. Den endogena individen låter sig inte luras till att tro att beteende som missgynnar det egna välmåendet skulle på något vis vara resultatet av en inre komplicerad process som måste förstås och accepteras över flera års tid via "experter" som för övrigt lever i tankarnas värld. Den endogena individen lever i en värld av direkt upplevelse av kroppen med nära samband till dess signaler och närmiljön, där kulturellt snedvridet tankeinnehåll inte får fäste, därför att den direkta upplevelsen av verkligheten och välbehaget i det är överlägset starkt. De föga insikter som kan förvärvas via psykologi förväntas den endogena individen dessutom lista ut på egen hand, som ett resultat av generell målinriktad kreativitet, vilket är något som är i linje med den förmänskliga människan som ständigt behövde vara kreativ för överlevnad. Kreativitet är människans naturliga tillstånd, och de som inte är kreativa är frånskilda sitt biologiska ursprung, och föredrar ofta verklighetsfrånvända aktiviteter som innebär en flykt från verkligheten via stimulans och underhållning.

Vikten av ödmjukhet

Här finner vi också att ödmjukhet är en av den endogena individens förmågor i att navigera bort från de mentala problem som är orsakade av egen arrogans och avsaknad av självinsikt. Ödmjukheten grundar sig i underkastelse till de biologisk sanningar som styr hälsa, medan den moderna individen, särskilt via kultur, manas till en generellt arrogant attityd eller oerhört naiv sådan där den egna hälsan försummas. Religion placeras därför högre än psykologi, då religion tycks ha utarbetat strukturer för att avhjälpa och reglera folks arrogans och visa vägen till underkastelse, där förmågan till underkastelse är viktigare till att börja med, än vad som underkastas, i de fall individen inte klarar av att underkasta sig något överhuvudtaget.

Synen på depression

Exempelvis är så kallad "depression" i folklig bemärkelse blott kroppens signal på att individen missgynnas på något sätt och manar till handlingskraft och att hitta intelligenta lösningar (denna text gör inga påståenden gällande klinisk depression). Den andra individen, den som äter kolhydrater, har tvärt om inte stadig energi att och sviktar i sin handlingskraft och är mer benägen att misstolka kroppens och psykets signaler som existentiella bekymmer och försöker lösa dem på så vis via tankens veka kraft. Sådant löses enbart fullständigt genom att först ge kroppen rätt förutsättningar, vilket den endogena livshållningen gör. Den endogena livshållningen har dessutom en effekt av att reglera dopaminsystemet till att finna glädje i närmiljön och dess aktiviteter, istället för att söka artificiell och extrem stimulans så som via smakförstärkare etc. När kroppen inte stimuleras av kolhydrater om vart annat, regleras dopaminsystemet till att finna glädje i rörelse och aktivitet. Den endogena individen blir därför mer benägen att agera snarare än att förlora sig själv i tankar. Medan en individ som äter långsamma kolhydrater säkerligen också kan fungera väl i detta avseende, så tar den den endogena livshållningen det hela till en mycket högre nivå. Om det fungerar för någon annan att äta kakor för att unna sig och känna välmående, då är det okej, om individen själv lagt sig på den nivån. Den endogena individen strävar dock efter något mycket djupare och mer meningsfullt, där individen aldrig behöver "unna sig" därför att det uppnådda hälsotillståndet är konstant behagligt.

Psykologi utgår från att normaltillståndet är sjukligt

Psykologi behöver fragila individer för att legitimera sin existens. Psykologin utgår från att ditt normaltillstånd är fragilt och ständigt mottagligt för svaghet och förvirring vilket då legitimerar psykologiska ingrepp. Du måste ingå i en sorts svaghetens dans, där du rollspelar en person med bekymmer, och sådant rollspel blir lätt att lura sig själv med när tankarna tar över på grund av konsekvenserna av att inte leva efter den biologiska sanningen. Å andra sidan: Den endogena människan befinner sig i ett konstant tillstånd av hälsa, vilket är det ursprungliga och ända normaltillståndet, och hen är direkt förankrad i verkligheten via klarsynthet och handlingskraft, och tankar leder därför inte till inre bekymmer. Allt annat än hälsa är en avvikelse, och det finns inga tankar och teorier som kan rätta till de avvikelserna. Många problem måste misstänkas bero på att det mentala separeras från kroppen, men den endogena livsstilen för åter samman det mentala och kroppsliga — kanske för första gången i individens vuxna liv. Enbart en korrekt fysiologisk korrigering samt ödmjukhet att underkasta sig den biologiska sanningen, samt att utveckla en vänlig men stadig attityd gentemot omgivningen, enligt typiska religiösa ideer som ekat genom årtusenden.

Psykologi är därför irrelevant

Mycket av modern psykologi, eller alltihopa, har ingen stadig grund i den endogena individens medvetande eftersom normaltillståndet är stadig hälsa snarare än att vara mottaglig för moderna sjukdomstrender och deras diverse bokstavs-terapier (märk väl att denna text inte yttrar sig om kliniska situationer som grundar sig i objektivitet, utan yttrar sig om de subjektivitet som psykologi via sin definition är bunden att grunda sig i). Modern psykologi försöker tänka bort problem som orsakas av dålig livsstil. Den endogena människan (och möjligtvis den holistiska österländska traditionen) har inte de problemen från början, och är ett levande exempel på principen av styrka. Den endogena människan behöver inte tänka styrka. Hen är styrka och det är normaltillståndet, där styrka innebär engagemang, handlingskraft, glädje i rörelse och att åstadkomma, känsla av fysisk närvaro snarare än att vilja fly verkligheten via stimulans och distraktion. Handlingskraft står i centrum, och den endogena individen har mycket god handlingskraft då hen har en ren och konstant energikälla i form av fett som faktiskt stödjer kroppen och tillåter kroppen att vara självreglerande och självförsörjande, snarare än att behöva yttre preparat för att hantera effekten av inflammationsbildande kost och blodsockersvängningar. Den endogena människan har inga dåliga dagar i detta avseendet. Energin går inte upp och ner, utan är konstant, och detta svara väl mot det evolutionära kravet att ständigt vara redo att möta utmaningar.

En pågående process

Den endogena livshållningen, inklusive konsumtion av födoämnen är en konst i sig själv. Den moderna människan å andra sidan betraktar ätande och kost blott som ett nöje, inte något som något som kan övas och förbättras. Detta för att den moderna människan är en passiv njutare i detta avseende och placerar livets mening i det. Den endogena människan är mer benägen att neka det som hen ej har arbetat och kämpat för, av olika anledningar, men delvis också för att det skiftar dopaminsystemet till att förvänta sig belöning utan ansträngning, var av nästkommande krav på ansträngning blir motigt. Den endogena människan njuter av resultatet av ansträngning, vilket i sin tur betingar belöningssystemet att förknippa glädje med själva ansträngningen. Detta är dock inget "bio-hack" för att lura hjärnan att göra tråkiga saker. Sådant är moderna idéer och avsikter som grundas i upplevelsen om att kropp och sinne är något motstridigt som måste manipuleras och luras för att utföra sysslor. Ja, den kolhydrat-baserade människan upplever tillvaron som motstridig därför att energikällan är dålig och stödjer inte kroppens interna system, varav det hen upplever mening i sådana ideer. Den endogena människan finner glädje i rörelse och handlingskraft på grund av rörelsen och handlingskraften i sig själv, eftersom den överlägsna ketogena energikällan ger en ren stadig energi som till följd ändrar kroppen på cellnivå och förbinder nervsystem med ett väl reglerat dopaminsystem vilket påverkar initiativförmåga och rent fysiologiskt upplevelsen av musklernas växelverkan och kroppens rörelse.

Relation till vetenskap

Det finns finns god vetenskap som stöd, och medan motargument säkerligen kan göras, är de inte av primärt intresse. Den endogena livshållningen är en sådan som individen bevisar för sig själv först och främst genom att leva den, och det är i första hand resultatet hos individen som avgör. Vetenskap, för eller emot, har ingen betydelse om den inte leder till aktivitet som stärker individen. Ketogen metabolism ger en stabilare energiförsörjning till hjärnan och musklerna, vilket har god potential att påverka dopaminsystemet, neuronal signalering och motorisk upplevelse. Belöningssystemet tenderar att skifta från snabb, extern stimulans till en mer intern och fördröjd belöning. Den endogena individen är den individ som i praktiken lyckas aktiverar dessa förmågor. Även här appliceras vad som kan tänkas vara ett förmänskligt förhållningssätt som är verktygs-baserat; nämligen att individen söker det som är användbart, inte nödvändigtvis logiskt enligt kulturellt avhängiga tankeramar. Den endogena individen navigerar därför vetenskap liksom någon navigerar med hjälp av stjärnor. Den endogena människan presenterar inte dåliga resultat med motiveringen att vetenskapen säger att det ska vara bra, lika väl som hen undviker ideologisk trångsynthet. Det betyder att den endogena individen är en aspirant, och måste förhålla sig kritisk, tills dess att resultaten övertygar genom direkt upplevelse.

Innebörden av uttrycket "att unna sig"

Ett vanligt hälsoargument är att: "man måste ju unna sig något ibland". Det begreppet fungerar inte bra inom den endogena livshållningen eftersom begreppet är del av en cykel av beroende av socker och liknande. Den _endogena individen har inte sådant beroende eftersom den endogena kosten är fullvärdig. Nöjet inom den endogena livsstilen är möjligtvis att äta mycket av det som ingår. Det betyder fest och gott om mat. Men den endogena livshållningen har också perioder av fasta, och perioder där lättare mat enbart äts. Att "unna sig" betyder inte under några omständigheter att göra avstamp från den endogena livsstilen. Denna livsstil är totalitär och absolut på så vis, men varje individ utarbetar sin egen ram inom vilket absolutism råder. Åter igen är det den biologiska sanningen som dömmer dig, inte vad som är andras åsikter, ideologi eller trend.

Ett säreget medvetande och synen på de andra

Den endogena livshållningen menar att den skapar ett medvetandetillstånd som skiljer den endogena människan från de övriga, inte minst på så sätt att den hen blir oerhört klartänkt, fokuserad, beslutsam, ihärdig och handlingskraftig, och därmed har bättre förutsättningar att prestera i svåra situationer och att varje dag leva sin högsta potential. Den endogena livshållningen anser att det kan finnas andra livsstilar som andra individer upplever fungerar bättre för dem, och det är förväntat. Detta är viktigt att betona, därför att målet med den endogena livshållningen är först och främst den egna hälsan, och inte vad som är rätt och fel för andra. Detta är i linje med en evolutionär, förmänsklig syn, där individen först och främst värnar om sin egen hälsa för att kunna föra sig i sin närmiljö, precis som en förmänsklig människa antagligen var mer fokuserad på sin egen förmåga att övervinna svårigheter, snarare än att övertala någon annan att ta efter en viss ideologi. Det är dock uppenbart för den endogena individen att andras livsstil är underlägsen när den aktivt producerar sjukdom och begränsar frihet. Den endogena livshållningen är lojal till resultat, och kompromissar inte för att alla ska få känna att också de har rätt. I grund och botten underkastar sig den endogena livsållningen den biologiska sanningen som är den ultimata dommaren och delar ut straff och belöning efter dess egna absoluta, kompromisslösa regler.

En själslig dimension

Den endogena livshållningen är till för de individer som det fungerar för, och för de som känner sig kallad. Den förmänskliga människan hade också antagligen en själslig koppling till vad som upplevdes vara en högre kraft som upplevdes via intuition. Den endogena livshållningen gynnas därför av att öppna upp för en sådan intuition som blir vägledande i beslutet att välja den endogena livshållningen eller att inte göra det. Individen kan mycket väl uppleva det som ett kall, eller som en enkelriktad väg, där det inte finns någon återvändo. Den ursprungliga kraftens förväntningar och välsignelse vilar över den moderna människan som söker den endogena vägen då hen vaknar till att söka sitt ursprung. Den endogena livshållningen är således något mycket mer än en diet, eller en metod för viktminskning. Den endogena livshållningen väcker ett perspektiv som raserar hela den kulturellt skapade ideologi som föranleder sådant, och leder individen till djupa biologiska sanningar som styr livet och, som när individen underkastar sig dem, leder hen till högre medvetande. Liksom den endogena livshållningen anger en rad fysiska förutsättningar, däribland vad gäller kost, sträcker sig den endogena livshållningen in i fler dimensioner så som det mentala och även det själsliga. Egenskaperna av dessa andra dimensioner är dock för individen själv att finna, via kontakt med de förmänskliga krafter som råder där—kosten är bara början.

Skillnad med andra koncept

Endogen kosthållning leder till ketos. Det gör också den så kallade ketodieten och LCHF. Skillnaden är att ketodieten och LCHF fokuserar på ketos som ett mål, medan endogen kosthållning har ketos som en bieffekt av en större modell som innefattar och dikterar hela din livsstil. Ketos ses som en konstant hälsosamm bieffekt i den endogena kosthållningen och absolut inte som en snabb åtgärd för att rätta till ett dåligt hälsotillstånd. Ketos ses som en faktor i vad som skapar och bibehåller hälsa. Den endogena kosthållningen och livsstilen har inleder och bevarar ketos genom två metoder: låg mängd kolhydrater, med en variation på 0-20g där intaget ofta är runt 5g per dag. Den andra metoden är fasta. Den endogena livsstilen är tvärt skild från många andra metoder, först och främst för att den har tillräckligt med konceptuell kapacitet att innefatta hela din livsstil, snarare än att presentera sig själv som ett smalt verktyg som är anpassat för ett smalt ändamål så som att gå ner i vikt. Konceptet endrogen livshållning innebär att optimal hälsa är målet, inte "gå ner i vikt". Att underkasta sig denna rätta målsättning, och med rätt metod, kommer kroppen själv att anta sin optimala förmåga, och sådant som viktnedgång blir en naturlig bieffekt i kroppens själv-refleringsprocess. Endrogen livshållning är tänkbart motbjudande för moderna människor, därför att den kräver underkastelse till ett högre ideal om hälsa, och inte till det ideal kring hälsa du själv fantiserar om som beror på kulturella krafter. Ordet underkastelse används därför att du underkastar dig en process som efterliknar den förmänskliga människans livsstil. Den endogena livshållningen påstår att de förmänskliga förutsättningarna är de bästa för att ge kroppen möjlighet att nå optimal hälsa, och under dessa förutsättningar kommer kroppen att naturligt att följa sin biologiska programmering i att stärka sig själv. Du får för första gången i ditt liv den sunda relation till din kropp. Den moderna människan lever en undermålig livsstil som är skadlig för kroppen och sinnet, och försöker kompensera med det via snabba och drastiska metoder. Den endogena människan, tvärt om, ger rätt förutsättningar för kroppen att leva i sin högsta kapacitet, vilket är och ska vara vårt naturliga tillstånd och inte blott ett undantag. Exempelvis är det onaturligt att ha perioder där du saknar energi. Det är naturligt och förväntat att du har konstant energi och mental skärpa. Det är onaturligt med matkoma och blodsocker-krasch. Det är naturligt och förväntat att du är helt fri från det — hela tiden.

Jag har haft problem att beskriva för min omgivning vad min kosthållning är.

Inte Keto. Inte Paelo. Inte LCHF. Inte Lågkolhydrat. Inte Stenålderskost.

Alla dessa är tillkortakommandena då de fokuserar på kost, inte livsstil. De är också begrepp som är urvattnade och ger fel uppfattning då folk associerar dem med marknadsföring för att gå ner i vikt och annat. Med rätt livsstil finns ingen anledning att vidta åtgärder för att förbättra hälsan, för rätt livsstil orsakar inte dålig hälsa och därför behövs ingen specifik metod avsedd för kritiska hälsotillstånd. Metoden jag beskriver här fokuserar på livsstil och är tänkt att respektera den ursprungliga biologiska potentialen till välmående och hälsa. Dock ser jag hur detta mycket väl kan hjälpa i kritiska situationer där kolhydraterna skapar problem.

Här är vad jag gör:

Varning

Punkter

Min idé är att efterlikna och i viss mån simulera den livsstil som den förmänskliga människan hade, dvs innan jordbrukssamhället som startade för 10 000 år sedan. Vi levde som jägare-samlare i närmare 300 000 år innan jordbrukssamhället. Det finns vissa konstanta biologiska förhållanden i din kropp som avgör din hälsa beroende på hur du förhåller dig till dem. Det går lätt att testa via exempelvis att ändra sömnvanor, eller att byta ut oprocessad mat mot snabbmat. Vi behöver inte avancerad vetenskap för att förstå det---kroppen själv signalerar klart och tydligt. Målet är att lista ut vilka dessa faktorer är---såklart då att börja lyssna på kroppen. Jag utgår från att många av dessa konstanta biologiska faktorer innefattar kost, och att det är något gravt fel med den kolhydratrika kultur den moderna människan lever i. Min upplevelse av den endogena kosthållningen visar på en tydlig kontrast mot kolhydratbaserad kost, där den endogena kosthållningen är överlägsen i att skapa välmående och styrka. Begreppet "styrka" ska dock inte ses ur det skeva moderna synsättet där begreppet ses innebära oproportionerliga muskler eller att springa ett ultra-maraton. Tron om att sådant vittnar om styrka är baserat på moderna idéer och drifter som i sin tur grundar sig i det medvetandetillstånd som produceras av kolhydratrik kost och extrem stimulans som övrigt som rubbar dopaminsystemet. Såklart kan någon ha ett legitimt intresse av att springa ultra-maraton och finna mening i det, men det ska inte likställas med styrka (och tvärt om förorsakar extrema aktiviteter förslitningar). Det är min personliga reflektion, efter övergång, att den kolhydratrika kosten fostrar ett sinnelag som föredrar och attraheras av det extrema som är visuellt uppseendeväckande men krasst ur ett funktionellt perspektiv, istället för det naturliga och funktionella.

I denna livsstil får "skräpmat" en annan mer strikt innebörd. Till skräpmat hör alltså allt med hög grad kolhydrater, som exempelvis spannmål, eftersom det är billig utfyllnad mot riktig kvalitet och det ger blodsockersvängningar som tär på kroppen.

Sanningen om individen är att våra förfäder levde i under högt evolutionärt tryck i 290 000 år med en viss typ av livsstil, medan den moderna livsstilen är ynka 10 000 år. Sanningen är att din kropp är byggd för den förstnämnda perioden. Inte bara för att uthärda men för att leva glädjefyllt och vigoröst. En strängare och mer varierad omgivning, samt styrkan att leva i det, leder till känsla av glädje och livsmening. Den moderna människan, å nadra sidan, skulle klara sig i blott 5 timmar, och är istället för alltid milt deprimerad i en puppa av monoton komfort. Det krävs en stor ödmjukhet att ge upp det du känner dig bekväm med via den moderna livsstilen, och ytterst få känner sig kallade, men de som gör det, och följer sitt inre biologiska kall till hälsa, är också av en annan sort. Det finns en sorts människa som underkastar sig disciplinen att värna om sin kropp och sitt sinne, och en annan som inte gör det. Valet är ditt, och du döms därefter av den högre kraft inom det evolutionära system du existerar i. Uppoffring är inte en förlust, utan en potential att bereda utrymme för att arbeta för den belöning du förtjänar enbart via arbete. För att ta ett trivialt, men i princip högst aktuellt exempel: När jag knyter skorna envisas jag med att stå upp på ett ben och lyfta det andra benet, men om jag istället varje gång sätter mig ner och knyter skorna, då kommer jag straffas via förlust av den funktionen och därmed förlust av frihet. Dock är det nästan orättvist, att oavsett hur mycket en individ avser ta hand om sin kropp och sitt sinne, så är det dömt att ge ett ytterst mediokert resultat som bäst, såvida individen inte får kännedom om vilka de rätta förutsättningarna är, och ketogen energi verkar vara en av de förutsättningarna. När en kolhydratbaserad människa säger "men jag mår bra och jag äter dessutom fiberberikad pasta", då är det sannt att de upplever sig må bra inom deras egen snäva upplevelse av vad hälsa är. De har inte upplevt något annat. De tror att deras livshållning är ett likvärdigt, om inte ett överlägset livsval, vilket det antagligen inte är — jag tycker mig ha god anledning att misstänka det [nåväl, jag är på dag 90 nu den 25 juli 2025, och jag ska fortfarande bevisa denna livsväg för mig själv, men hitintills stödjer min upplevelse mitt perspektiv].

  1. Begreppets grundprincip―att något uppstår inifrån och är ett självreglerande system―är dock inte begränsat till fysiologi utan används för att betrakta även andra aspekter av livet. (tillbaka)
  2. Om begreppets grundprincip gäller för också andra dimensioner, så som människans kultur och samhälle, innebär det att det finns vissa förutsättningar som är bättre än andra för att ett samhälle ska fungera bra, vilket innebär att det finns sanningar som står över andra idéer och upplägg (men inget påstående görs här om att de är eller inte är absoluta sanningar), liksom det är en sanning att ren mat ger bättre hälsa och tvärt om inte (och här påstås det att just det är en absolut sanning). (tillbaka)
  3. Här ser vi att optimal hälsa också innefattar optimal mentalitet. Detta är ett exempel på varför endogen livsstil måste vara en livsstil och inte bara en kosthållning. Den innefattar alla dimensioner. (tillbaka)

Skriv en kommentar