Endogen livsstil jämfört med ketodieten

Jag tänkte här skriva varför ketodieten, och i princip alla dieter, inte är önskvärda, och vad som är det enda bättre alternativet. Låt oss börja så, men sedan mynnar texten ut i en ström av vidare tankar, dock viktiga sådana, då endogen livsstil enbart kan förstås i ett vidare sammanhang av ett holistiskt perspektiv som innefattar alla nivåer av människans existens. ^[1]

Dessa dieter, medan de säkert fungerar som verktyg, kan inte svara mot hela behovet hos den som söker optimal hälsa, därför att optimal hälsa måste inbegripa livsstilens alla dimensioner, och dessa många dieter är oftast bara smala verktyg som svarar mot diverse samtida trender. Den endogena livsstilen står bortom vår kultur och grundar sig i det förmänskliga. Den endogena aspiranten vaknar stegvis till hur vårt moderna samhället, trots att det har lyckats mycket bra med många saker, samtidigt har svikit vårt biologiska ursprung, först och främst via vår kosthållning som är antitetisk vår biologi. ^[2]

Den endogena livsstilen är en helhetslösning som innefattar alla dimensioner av livet, jämfört med t.ex. den så kallade ketodieten som är ett verktyg för ett ändamål och på ett strängt och instrumentellt vis reglerar exempelvis hur mycket fett och protein du ska äta---inte bara kolhydrater. Tyvärr förväntar sig folk en lista med regler och tror att det är hemligheten bakom hälsa. Nåväl, de söker kanske inte hälsa utan enbart viktnedgång---eller tror att blotta viktnedgången är hälsa, vilket det visserligen kanske är, men det finns ännu högre hälsa att uppnå, är jag säker på---och för det ändamålet---viktnedgång---låt folk använda vad som fungerar för dem. ^[3][4] Men, när det kommer till hälsa, då är vi på ett helt annat plan där dessa dieter inte fungerar. Det är helt otänkbart att den förhistoriska människan skulle kasta bort protein därför att det överstiger ett gränsvärde, eller ens bry sig om ett sådant värde. Den förhistoriska människan behövde dessutom inte "gå ner i vikt" därför att livsstilen skapade inte det problemet från början.

Till skillnad från den trångsynta och instrumentella ketodieten, så innefattar den endogena kosthållningen perioder av riktig fasta, dvs perioder då du äter mindre, och du varierar också olika födokällor samt mängd över tid. Det är alltså inget försök att uppnå fasta genom något sorts "keto-hack" där du måste äta en viss mängd fett för att trigga ett keto-läge och samtidigt ge dig känslan av att du ändå kan äta efter klockan så som den moderna människan gör. Är inte just det poängen med keto-dieten? Att försätta kroppen i ketos men samtidigt äta så mycket fett att du alltid känner dig mätt. Sluta försöka hitta genvägar. Ät låg mängd kolhydrater och acceptera perioder av upplevelse av mindre mängd mat. När kroppen förbränner fett får den energi därifrån, så varför då bry sig om att äta en viss mängd varje dag. Den endogena människan äter oregelbundet för att simulera perioder av brist på mat och variation på födoämnen. Den endogena människan äter också på känsla, inte efter rutin. Underkasta dig kroppens intelligens. Det är inget annat än den fulaste av arrogans, att försöka tänka ut en smal uppsättning regler för en diet, så som ketodietens 70-80% fett, 10-20% protein, och 5-10% kolhydrater, och och sedan tvinga kroppen till det. Kroppen har anpassat sig till evolutionärt tvång, och om kroppen ges de förutsättningar som den haft under 290 000 år av evolutionärt tryck, innan de senaste 10 000 åren av jordbrukssamhället, då är mitt antagande att kroppen kommer uppnå optimal hälsa och potential. Den endogena livsstilen ger 0-20 gram kolhydrater och du varierar värdena dagligen mestadels slumpvis och cirkulerar fördelningen veckovis eller månadsvis för att skapa cykler. ^[5]

Ketodieten riskerar också att behålla grundproblematiken med beroende-beteende genom att förflytta det från exempelvis kolhydrater till ost och andra mejeriprodukter, som också är en relativt onaturlig produkt som inte åts av förhistoriska människor. Den endogena livsstilen utmanar drastiskt alla de beroende-strukturer som styr dig som person, inklusive de mer subtila beroendena som understödjer mer än du är medveten om. Detta eftersom kolhydrater påverkar dopaminsystemet på ett sätt som skiljer sig markant jämfört med ketogen energi (energi från fett). Endogen kosthållning ändrar dig som individ, då mycket av det som utgör din individualitet bygger på hur ditt dopaminsystem regleras. Dopaminsystemet styr dina värderingar, val och din förmåga till handling, och de aspekterna är underlag för hur du identifierar dig själv. Andra metoder så som ketodieten uppnår kanske en önskad effekt, men de har föga möjlighet att angripa de djupare problemen som underligger beroende-beteenden och du är benägen att upprepa förskjuta beroende-beteendet till något annat, eller att ständigt leva i motstånd till det. I alla fall där ketodieten visst uppnår en positiv effekt i detta avseende, så är den endogena livsstilen överlägset mycket starkare, därför att den är till 100% anpassad för just en total och optimal hälsa, och gör inga kompromisser överhuvudtaget i att försöka vara ett verktyg som attraherar moderna människors mentalitet om att fixa sig själva via en metod som manipulerar kroppen. Tvärt om, vilket ska bli tydligt, är den endogena livshållningen i polaritet med modern mentalitet, som den förövrigt nedvärderar som ynklig, svag och fragil, eftersom den moderna mentaliteten är starkt sammanbunden med dess undermåliga energiform som är glukos, och då ofta glukos i stora och snabba mängder, vilket är underlag alla de kluster av känslor och tankegångar som understödjer beroende-beteende.

Den endogena livsstilen nedvärderar också kolhydratrik kost som består av såkallade "hälsosamma kolhydrater". Detta betyder inte att en sådan kosthållning inte fungerar enligt en annans bedömning, men jämfört med det mål och ideal som den endogena livsstilen definierar, vilket är absolut optimal hälsa, så måste även den mer förnuftiga kolhydrat-dieten förkastas. Den endogena kosthållningen erkänner sig starkt sammankopplad med mentalitet och andra aspekter av sinnet, likaväl som den sträcker sig till den själsliga dimensionen i en närmast övermänsklig upplevelse av förbindelse med kropp, sinne och närmiljö. Kolhydratrik kost klarar inte av att bära individen till dessa nivåer av självförverkligande, och individen förblir mestadels avskiljd i en oändlig labyrint av tankar som inte sällan leder till terapeutens mottagningsrum. Det är enbart med fotfäste på en sådan bortom-mänsklig nivå, som ketogen energi förorsakar, som individen får möjlighet att uppnå riktig styrka när kroppen integrerar den ketogena energin i ett självreglerande system och väcker den biologiska intelligensen som har överlevt minst 300 000 år av evolutionärt tryck. Det finns ingen modern psykologi som kan nå dit.

Märk väl att oförmågan att se relevansen i att sträva efter optimal hälsa, är en svaghet som föds i sinnet hos den individ som från början inte är klartänkt på grund av glukos och skev kultur, och därmed inte kan förstå självfallenheten i en sådan ambition, utan avfärdar den med ursäkter, idéer om att "unna sig", att "äta lite av varje", att "ha balans" eller att en sådan ambition är extrem. Vad en sådan individ presenterar, är inte någon alternativ bättre strategi för hälsa, utan inget annat än ursäkter för att försumma hälsan till förmån för en illa utvecklad eller skev känsla för vad som är kvalitet och vad som leder till det. Däri föds också en stolthet och en arrogans, däribland att individen ser sig förtjäna optimal hälsa ändå, och i avsaknad av det fostrar en bitterhet, men ser aldrig sig själv som ansvarig utan som ett offer. Men (!) snarare än att kritisera andra individer, ska den endogena människan rannsaka sig själv efter denna kritik, och säkerställa att hen själv inte är sådan. Vad andra gör är upp till dem. Denna sorts skarpa kritik väcks inom den endogena aspiranten stegvis, och blir som en manifestation av evolutionära krafter som ifrågasätter individens många tidigare livsval. Det är i ödmjukhet som individen uppenbaras den rätta vägen. Ambitionen om optimal hälsa---snarare än att vara en extrem, är en naturlig vilja som uppstår när vi är klartänkta, och att alltid sträva efter det bästa är en hyllning av den gåva som är livet.

Jag kräver att du läser detta mot bakgrund av kravet att skapa optimala förutsättningar för hälsa och därmed uppnå din högsta potential. Låt oss säga att du antar utmaningen att granska alla kategorier av livsstilar och metoder, i syfte att finna den bästa för optimal hälsa, och att du faktiskt hittar den bästa livsstilen, då följer det konsekvent att alla andra kategorier av livsstilar är underlägsna. Annars skulle du inte valt en kategori över en annan. ^[6] Därför kommer denna text medvetet nyttja ett svart-vit perspektiv, där det enbart finns en enda lösning, och den lösningen, för mig, är, antagligen, den endogena livsstilen, som innefattar den endogena kosthållningen. Följaktligen är alla alternativ underlägsna för mig. Detta, inklusive plattityden "man ska äta lite av varje". Låt oss avfärda det direkt genom att säga att 1) vår kultur är full av kost som bäst kategoriseras som skräp, 2) den förmänskliga människan hade inte "lite av varje" i samma mening som den moderna människan har.

Optimal hälsa är ett farligt begrepp i den moderna människans sinne, eftersom begreppet attraherar en manipulativ inställning i det krassa sinnelag som utgör den moderna människan. Den moderna människan betraktar sig själv som en trasig individ som måste manipuleras med diverse trendiga metoder, och gärna analytiska sådana som baseras på siffror och vetenskap. Begreppet optimal hälsa får den moderna människan att tro att här döljer sig en hemlig formel som kan appliceras för att få ett 6-pack, på 5 minuter, eller liknande. Den moderna människan lever i en värld av tankar kring sig själv, frånskuren upplevelsen av kroppen själv, och betraktar kroppen som något som måste åtgärdas som exempelvis via viktnedgång eller muskelökning. Den moderna människan har ingen riktig kontakt med den egna kroppen, och upplever därför inget välbehag i att vara i kroppen, och naturligtvis inte, eftersom den är full av effekten av höga mängder glukos. Därför är begäret efter eskapism via virtuella världar och underhållning högt. Kroppen blir då något som den moderna människan betraktar utifrån genom att tänka kring den istället för att uppleva det som att vara kroppen och uppleva genom den. Därför blir kroppen ständigt något som individen kritiserar med sina tankar och då blir det naturligt att söka metoder för att korrigera och manipulera kroppen. Låt mig förklara närmare: den moderna människan ser och upplever sig själv som sub-optimal, fragil och tillkortakommen, och gör så med all rätta, därför att hen är drabbad av alla de egenskaperna på grund av fel livsstil. Exempel: Den som är i kroppen har genuint självförtroende, medan den som är mentalt frånskild kroppen försöker tänka ut strategier för att framstå med självförtroende.

Den sub-optimala människan har normaliserat sådant som säsongs-sjukdomar, beroende av nässpray, brist på energi, "dåliga dagar", "matkoma", "blodsockerkrasch", "ibs", "sura uppstötningar", "irriterad för har låg energi", diverse krämpor och märkliga sjukdomar, passiv underhållning, att vara bunden till att äta var 4-5 timma. Med rätt livsstil drabbas man inte av dessa åkommor. Den moderna människan förstår inte det, vägrar ransaka sig själv, och köper istället preparat så som nässpray för att kunna manipulera kroppen utifrån så som om kroppen är ett felaktigt objekt som måste lagas med verktyg från utsidan. Vad jag gör är att sätta upp ett högt mål: fullständig friskhet, vitalitet och styrka. Sedan strävar jag efter det målet, och om jag uppnår det kommer jag påstå att jag har uppnått det och att det indikerar att det finns ett samband med min livsstil, och att det konsekvent då också indikerar motsatta livsstilar är underlägsna målet optimal hälsa. Att kalla en spade för en spade.

Jag vägrar att acceptera något lägre än så. Detta är mycket viktigt, och karakteristiskt för mitt tänkande: Jag vägrar acceptera att något som är sub-optimalt inom mig själv---även en sådan trivial företeelse som förkylning---skulle vara utanför mitt ansvar och min kontroll. Normaltillståndet är att vara frisk och inte drabbas av exempelvis säsongs-sjukdomar. Det är säkert förolämpande för många att höra, därför att de ser sig själva som hjälplösa offer för influensa och förkylning och annat, och när jag, via min livssyn, antyder att de själva bär ansvaret för det, uppstår kanske en irriterad förnekelse. ^[7]

Eller---varför inte ta ett annat exempel?---konsekvenser av överträning är baserat i idioti, som i sin tur grundar sig ett skevt sinnelag som söker det extrema, vilket i sin tur grundar sig i en skev kultur---ja kulturen är ju skapad av människan och blir inte bättre än dess deltagare---och enligt mig är kolhydratrik kost och annat skräp antagligen en bidragande faktor till att degradera folks sinnelag. Jag misstänker att hjärnans belöningssystem påverkas radikalt olika av en ketogen jämfört med en glykogen energi, och att dopaminsystemet styr vårt synsätt och vad vi strävar efter eller inte. Överträning är idioti eftersom evolutionen har straffat individer till att inte forma sådana aspirationer. I det moderna samhället omhuldas idioti av det skyddsnät av vetenskap och stöd som vår moderna kultur byggt upp, en idioti som då får möjlighet att frodas och som etableras som kulturella trender och traditioner.

När jag nämner "optimal hälsa", understryker jag att det är ett farligt begrepp specifikt för individer som är fast i det moderna synsätt. Det handlar inte först och främst om rätt kosthållning, utan om rätt grundperspektiv. Den moderna människan har fel grundperspektiv, där hen ständigt söker metoder, upplevelser och annat, för att åtgärda en kropp och ett sinne som upplevs som bristfällig och att överstimulera samma kropp och sinne för att livet känns tomt. Den "mjuka vetenskapen" som kallas psykologi, framhäver ofta vårt samtida fenomen om att uppleva en "inre tomhet", vilket, för övrigt, sett från det endogena perspektivet anses angränsar till det absurda. Så kallad "inre tomhet" är ett absurdum, från den endogena livsstilens upplevelse, därför att; istället för att ty sig till sådana betydelselösa upplevelser, har den endogena individen fullt upp med att engagera sig med diverse saker. Det finns helt enkelt inte tid för sådant "trams". Den endogena individen upplever sig ständigt full av mening, energi, handlingskraft och ambition. Den endogena individen, vars energi-system är baserat på ketogen energi, har fysiologiskt alltid en jämn energi, eftersom det är fett som förbränns och beroendet till mat är inte tidsbaserat så som det är för den glykogen-baserade individen som ständigt måste kämpa mot energimässig tomhet. Dålig energi ger en dålig kropp som ger dåliga tankar och dåliga upplevelser och flera sådana individer ger dålig kultur där de av någon anledning främjar och glorifierar allt som gör dem sjuka.

Det är nu klarlagt att den moderna människan är benägen att söka metoder att manipulera kroppen med, så som att äta si och så många kolhydrater för att gå ner i vikt. Ja, det fungerar säkert för många, men den endogena livsstilen är inte ett verktyg, utan en målsättning om optimala förutsättningar för hälsa, och ser sig själv därför nödvändigtvis som en livsstil som inbegriper alla dimensioner av livet. Grundtanken är att kroppen är ett självreglerande system, som, när den ges rätt förutsättningar, skapar ett optimalt hälsotillstånd. Därför behövs ingen metod för att specifikt gå ner i vikt. Vad som behövs är en hel livsstilsförändring, och med rätt sådan kommer kroppen själv att reglera vikt och allt annat. Uppnår du inte optimal hälsa så har du inte rätt livsstil. Istället för att fokusera på en enda metod, ska individen fokusera på livsstil, och låta kroppen göra sitt. Individen måste först sluta söka metoder för att åtgärda vad individen själv ser som problem. Ofta söker individen metoder för att manipulera sin kropp i syfte att följa samhällstrender. Individen måste underkasta sig kroppens egna intelligens där kroppen respekteras som ett självreglerande system som sätter allt i ordning om den får rätt förutsättningar.

Den endogena livsstilen går ut på att efterlikna och simulera de förhållanden som den förmänskliga människan in jägare-samlarsamhället levde under. Den endogena livsstilen är benägen att luta sig mot de observationer om att diverse sjukdomar som inte fanns förr, uppstod i övergången till jordbrukssamhället med spannmål och mejeriprodukter. Den endogena livsstilen fokuserar på vad vi vet om perioden innan dess, samt förutsätter att individen utforskar sin egen biologi och absolut inte förväntar sig en färdig lista med instruktioner.

1. Ja, vi kan säga att endogen livsstil innefattar alla nivåer av människans existens, därför att en livshållning som strävar efter optimal hälsa, måste konceptuellt innefatta alla nivåer eller aspekter av människan, då alla nivåer eller aspekter måste förhålla sig till de hälsoval som görs och då automatiskt innefattas i att påverka resultatet, och därför också blir föremål för reflektion, bedömning och utformning. (tillbaka)
2. Jag är på dag 92 i min övergång, och vill påstå att vad jag säger är helt korrekt. Jag måste först genomleva detta först under en längre tid. Se detta därför som ett förslag på hur saker och ting möjligtvis kan förhålla sig. För min egen del, personligen, har jag dock hitintills mycket goda upplevelser och mitt nuvarande kunskapsläge ger mig en god fingervisning för min egen del. (tillbaka)
3. Jag vill tydligt definiera min ståndpunkt men inte vara arrogant i att avfärda andras upplevelser och vad som fungerar för dem, och, enligt den endogena livshållningen är det alltid den egna upplevelsen som avgör, inte någons åsikt, samt att folk ansvarar för att finna sin egen väg och att det är viktigare demonstrera sin livsväg genom resultat. (tillbaka)
4. Dock, om jag väljer en sak över en annan, så avfärdar jag automatiskt det andra alternativet, och här ger jag mina personliga reflektioner kring mitt val (tillbaka)
5. Jag håller fortfarande på att undersöka värdena, och kan inte säga med full säkerhet, och mer info finns i annan artikel. (tillbaka)
6. Jag använder begreppet kategori därför att det kan finnas flera snarlika livsstilar som är likvärdigt optimala (tillbaka)
7. Slutligen är det resultatet över tid som blir den starkaste indikationen på huruvida jag uppnått mitt mål. Om jag misslyckas måste jag ödmjukt undersöka sakförhållanden, och om jag lyckas kommer jag gladeligen berätta om det. (tillbaka)